På ypperligt läge i populära och barnvänliga Stureby finns möjlighet att bli ägare av ett välskött och rymligt hus med karaktär! Huset har varit i samma ägo sedan 1968 och har med åren renoverats och förbättrats med stor omsorg och eftertanke. De 184 kvm är fördelade på två plan med en väl genomtänkt planlösning för att passa den större familjen.

På övre finns ett inbjudande vardagsrum med stora fönsterpartier och en kamin som sprider värme och bidrar till den ombonade känslan – en naturlig samlingspunkt under årets kyligare månader. Väl tilltaget och praktiskt kök, tre rymliga sovrum samt ett helkaklat badrum. 

Entréplan erbjuder en väl tilltagen hall med gott om förvaring som följs av två stora sovrum, tvättstuga, gäst wc och bastu med intilliggande dusch. Garage med entré direkt till tvättstugan. 

Barnvänlig tomt som förgylls av allehanda fruktträd och erbjuder sol större delen av dagen. Stor gräsmatta med gott om plats för spring, lek och äventyr. Lugnt och attraktivt läge i grönskande villakvarter med närhet till natur och fina promenadstråk. 

- Huset värms effektivt upp via luft/vatten värmepump
- Öppen spis
- Stort vindsutrymme med möjlighet att iordningställa
- Direkt närhet till härliga grönområden
- Några minuters promenadavstånd till tunnelbanan 
- Två balkonger
- K-märkt fastighet
- Plan och solig tomt med gräsmatta och allehanda fruktträd 

Området är lugnt och grönt med närhet till både Hemskogen och artrika Majrosskogen. Promenadvägar och löpstigar kan varieras i det oändliga. I närområdet finns både närlivs och restauranger, och du bor heller inte långt från stora Ica Bea som är mycket mer än en vanlig matbutik. Till Svedmyra station promenerar du på 6-7 minuter och tunnelbanan tar dig till t-centralen på en kvart.

Fastigheten är K-märkt såsom kulturhistoriskt minnesmärke som motsvaras av den näst högsta klassen, grönt. Detta innebär att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Huset har en välgestaltad och sparsmakad tegelarkitektur med tidstypiska inslag, såsom t ex markerad entré med skärmtak, balkonger indragna i hörn med smidesräcken.

Alla yttre förändringar kräver bygglov och för väsentliga inre förändringar skall en bygganmälan göras.

Säljarens egna ord
Det började med en annons hösten 1967 från mäklarfirman ATEA, som vi råkade se. Huset i Stureby visade sig, överraskande, vara byggt och ägt av vår estniske landsman, mångsysslaren och sedermera byggmästaren Elmar Pettai (1912-2008). Vårt köpekontrakt skrevs under ledning av mäklaren Gunnar Eklund, ATEA, i december 1967, daterat den 2 januari 1968. Köpeskillingen överenskoms bli 270 000 kronor med kontantinsatsen 90 000 kronor. Köpebrevet blev daterat den 15 januari 1968. Vi flyttade in den 16 januari 1968. Först långt senare - skriftligt med utförlig motivering den 12 mars 2010 - fick vi veta, att huset var av Stockholms Stadsmuseum utsett till byggnadsminnesmärke såsom exempel på typisk 60-talsaritektur. Då hade vi redan, mot byggnadsminnesintresset men helt ovetande, bytt portdörr och dess skärmtak samt bytt rött taktegel mot svart. 

Enligt Stockholms Stadsmuseum var området, som utgör stadsdelen Stureby, fram till slutet av 1800-talet en lantlig trakt, vars bebyggelse bestod av några torp. Marken tillhörde från början av 1900-talet Ersta och Östberga gårdar, som lydde under Örby säteri. I början av 1900-talet fick stadsbor upp ögonen för området och sommarstugor började uppföras. Tussmötevägen började anläggas 1918. De gamla torpen och den äldre bebyggelsen revs sedan under exploateringen. Sist av torpen revs Tussmötetorpet 1937 för att ge plats för biografen Corso. Det var Fastighets-AB Villahem, som efter avtal med Stockholms stad började år 1921 stycka tomter, anlägga gator och dra ledningar i Sturebyområdet. Det nya samhället kallades Ersta villastad, men efter protester från Svenska Diakonisällskapet ändrades namnet till Stureby efter Sten Sture den yngres seger över danske Kristian Il i slaget vid Bränn kyrka 1518.

I dagens Stureby följer gatorna den lätt kuperade terrängen med fritt liggande hus i trädgårdslandskap, vilket skapar ett livfullt och ofta grönskande intryck. Tomt nr 4 i kvarteret Virket kom att ligga vid den rakt nord-sydliga sträckningen av Ramviksvägen (uppkallad efter sågverk i Ångermanland). Varför husnumren är över 200 stora, är inte bekant. Av ett protokoll den 21 september 1941 framgår bl a, att tomten nr 4 i kvarteret Virket bildats av stadsägan nr 8273 å Bränn kyrka; att tomtindelningen hade skett 1939 och blivit fastställd av Överståthållarämbetet den 2 april 1940; samt att tomten nr 4 i kvarteret Virket i september 1941 uppmättes i areal innehålla 736,4 kvadratmeter.

Tomtens första invånare var änkefru Anna Sofia Emrika Ryden. Byggnaderna (sommarhus, lillstuga och utedass) kan ha varit från år 1928. Efter fru Ryden kom Malte Samuelsson med hustrun Karin, vilka bodde på Rutger Fuchsgatan på Södermalm, där Malte var fastighets­skötare. De hade Virket 4 som sommarstuga. Elmar Pettai köpte fastigheten av Malte Samuelsson 1961. Han avsåg att här bygga en villa, sin andra (senare byggde han ytterligare ett par villor). Byggnadsritningen, av den 5 juli 1961, med tekniska kompletteringar den 1 oktober 1961 och den 8 maj 1962, gjordes av byggnadsingeniören Claes Evander. Villabygget blev i huvudsak färdigt 1963. Efter ansökan från Elmar Pettai och enligt uppdrag av Stockholms stads byggnadsnämnd blev villabyggnaden besiktigad den 30 november 1965 med utlåtandet, att "byggnadsarbetet utförts i enlighet med tillstånd den 13 oktober 1961" och att "arbetet befunnits ej föranleda erinran". Familjen Pettai bodde själva i huset fram till januari 1968.